Min tid på gymnasiet, den bästa tiden i mitt liv!
Min tid på gymnasiet har varit en liten karusell kan man säga. Började hyfsat okej, men gick sedan bara utför. Men efter ett år började den bästa tiden i mitt liv!
Ettan, när jag började gymnasiet var jag faktiskt inte så nervös som många brukar vara. Jag tänkte helt enkelt "det kan inte bli sämre än vad det varit de senaste åren i grundskolan". Så jag bestämde mig för att min tid på gymnasiet skulle bli den bästa tiden i skolan för mig! Det började inte så bra kan man väl säga.. Jag trivdes inte alls, jag var riktigt redo att hoppa av gymnasiet eller börja något annat där jag fick lära känna folk på nytt, igen.
Jag hade precis haft det, dittills, bästa sommaren i mitt liv. Sommaren 2006 på mitt landställe i Vaxholm. Men hemma kände jag hur allt brakade ihop, skolan var riktigt jobbig. Men jag klarade det! Mycket är väl tack vare helgerna och sommaren i Vaxholm, och även Annie som jag lärde känna. Den enda jag hade i skolan under den perioden.
Sommaren 2007, mellan ettan och tvåan. Då brakade allt även på mitt landställe. Så inför mitt andra år på gymnasiet kändes väl inte allt så underbart precis. Negativa saker både på landet och i skolan, "hur mycket sämre kan det bli" tänkte jag. Men, det blev inte sämre!
När jag började mitt andra år började även den absolut bästa perioden i mitt liv! Första pojkvännen, lärde känna fler i skolan och jag började trivas helt enkelt! Skolan blev verkligen bättre! Lärde känna flera stycken i tvåan! För att bara säga några kan jag väl nämna Sofia, David, Netasha, Linnea, Emelie, Lovisa m.fl. Flera stycken helt enkelt! Glad är en underdrift när det gäller hur jag kände mig. Lektionerna blev roligare, eftersom jag nu fick ha lektioner med andra personer än i ettan. Olika människor på varje lektion, jag älskade det!
Skolavslutningen i tvåan var jättehärlig! Efter avslutningen drog vi ett gäng till badberget och bara umgicks. På kvällen blev det Edsbergsparken.
Sommaren 2008, mellan tvåan och trean, var en riktigt härlig sommar! Bland annat så åkte vi några från skolan ut till Annies landställe. Det var en sjukt härlig helg! Massa annat roligt hände också under den sommaren. Så när jag började trean var jag riktigt glad över att få börja skolan igen och träffa alla vänner varje dag. Hade ett riktigt bra schema, lärde känna ännu fler i skolan! Fick min nuvarande pojkvän, David. Tack vare honom har jag lärt känna ytterligare fler människor, utanför skolan också. Frida och Malin är väl två exempel av de jag lärt känna under det senaste året i skolan!
Egentligen vet jag verkligen inte vad jag ska skriva om mitt sista år på gymnasiet. Men jag vet att det är verkligen den bästa tiden i mitt liv! Jag har verkligen aldrig kännt mig så enormt lycklig och glad över att få komma till skolan varje dag och ha lektioner. Det är jätteläskigt och sorligt att vissa människor kommer jag aldrig få se igen! Folk som man känner, men inte umgås med privat, men som man pratar med i skolan och så. Jag kommer ju inte ha någon kontakt med dom efter studenten! Visst, jag kan komma och hälsa på Rudbeck även efter studenten. Men det är ju människorna som gjorde min tid på gymnasiet till vad den var! Det är stämningen som är där nu! Den försvinner ju iochmed studenten. Något som jag verkligen kommer sakna! Enormt mycket! Det finns så många små stunder tillsammans med de från skolan som jag kommer minnas.
Ettan, när jag började gymnasiet var jag faktiskt inte så nervös som många brukar vara. Jag tänkte helt enkelt "det kan inte bli sämre än vad det varit de senaste åren i grundskolan". Så jag bestämde mig för att min tid på gymnasiet skulle bli den bästa tiden i skolan för mig! Det började inte så bra kan man väl säga.. Jag trivdes inte alls, jag var riktigt redo att hoppa av gymnasiet eller börja något annat där jag fick lära känna folk på nytt, igen.
Jag hade precis haft det, dittills, bästa sommaren i mitt liv. Sommaren 2006 på mitt landställe i Vaxholm. Men hemma kände jag hur allt brakade ihop, skolan var riktigt jobbig. Men jag klarade det! Mycket är väl tack vare helgerna och sommaren i Vaxholm, och även Annie som jag lärde känna. Den enda jag hade i skolan under den perioden.
Sommaren 2007, mellan ettan och tvåan. Då brakade allt även på mitt landställe. Så inför mitt andra år på gymnasiet kändes väl inte allt så underbart precis. Negativa saker både på landet och i skolan, "hur mycket sämre kan det bli" tänkte jag. Men, det blev inte sämre!
När jag började mitt andra år började även den absolut bästa perioden i mitt liv! Första pojkvännen, lärde känna fler i skolan och jag började trivas helt enkelt! Skolan blev verkligen bättre! Lärde känna flera stycken i tvåan! För att bara säga några kan jag väl nämna Sofia, David, Netasha, Linnea, Emelie, Lovisa m.fl. Flera stycken helt enkelt! Glad är en underdrift när det gäller hur jag kände mig. Lektionerna blev roligare, eftersom jag nu fick ha lektioner med andra personer än i ettan. Olika människor på varje lektion, jag älskade det!
Skolavslutningen i tvåan var jättehärlig! Efter avslutningen drog vi ett gäng till badberget och bara umgicks. På kvällen blev det Edsbergsparken.
Sommaren 2008, mellan tvåan och trean, var en riktigt härlig sommar! Bland annat så åkte vi några från skolan ut till Annies landställe. Det var en sjukt härlig helg! Massa annat roligt hände också under den sommaren. Så när jag började trean var jag riktigt glad över att få börja skolan igen och träffa alla vänner varje dag. Hade ett riktigt bra schema, lärde känna ännu fler i skolan! Fick min nuvarande pojkvän, David. Tack vare honom har jag lärt känna ytterligare fler människor, utanför skolan också. Frida och Malin är väl två exempel av de jag lärt känna under det senaste året i skolan!
Egentligen vet jag verkligen inte vad jag ska skriva om mitt sista år på gymnasiet. Men jag vet att det är verkligen den bästa tiden i mitt liv! Jag har verkligen aldrig kännt mig så enormt lycklig och glad över att få komma till skolan varje dag och ha lektioner. Det är jätteläskigt och sorligt att vissa människor kommer jag aldrig få se igen! Folk som man känner, men inte umgås med privat, men som man pratar med i skolan och så. Jag kommer ju inte ha någon kontakt med dom efter studenten! Visst, jag kan komma och hälsa på Rudbeck även efter studenten. Men det är ju människorna som gjorde min tid på gymnasiet till vad den var! Det är stämningen som är där nu! Den försvinner ju iochmed studenten. Något som jag verkligen kommer sakna! Enormt mycket! Det finns så många små stunder tillsammans med de från skolan som jag kommer minnas.
Kommentarer
Trackback
