Tärnan

Jaa, vad gör man då en torsdagskväll som denna? Jag är ledig imorgon, härligt! Men på lördag är det jobb mellan 10.30-17.00... :( Jag vill verkligen inte jobba, vill inte, vill inte, vill inte! Jag vill bara dra med alla andra på NT-festen på imorgonkväll istället och sova sönder hela lördagen. Fan. Varför sökte jag jobbet? Jag ångrar det nu så mycket. För det känns som att man missar det roliga i livet också bara för det ibland :/ "måste vara hemma i tid på fredag och sova ordentligt". Jo man tackar, jag ska ligga där i sängen och drömma om halva skolan som är ute och festar. Usch, livet är orättvist!
Typ alla tycker jag är helknäpp som hatar mitt jobb. Och som bara klagar på det. Men jag hatar det verkligen. Det tar så sjukt himla mycket på mig mentalt. Jag blir helt slut och skakig av det typ. Allra helst vill jag bara säga upp mig nu direkt, men det kan jag inte göra. Jag känner mig taskig då bara för det om jag skulle göra så. För att de valde just mig, och då känns det dumt att svika dom. Men va fan, det är inga jag känner eller någonsin kommer träffa igen! Den enda anledningen, och då menar jag verkligen den enda, är bara för att jag tjänar så bra med pengar och jag behöver pengarna till nästa sommar med studenten och om man ska dra iväg någonstans då. Och för att det ser bra ut i mitt CV att ha jobbat där. Det finns inga andra anledningar, jag ser verkligen inte de "bra" i att jobba där. Fine, det är världens utmaning för mig. Men jag mår ju typ bara psykiskt dåligt av det och det enda jag tänker är "3 veckor kvar, sen behöver jag aldrig komma tillbaka". Det är det enda som finns i mina tankar just nu typ. Fan.
Jag kände för att få ur mig allting, för behöver säga det. Sen kan folk säga att jag är hur dum i huvudet som helst. Men det är faktiskt så jag känner, just nu.