Tärnan

Nu har jag haft min sista lektion och skoldag på Rudbeck nånsin. Det känns jättetråkigt! Jag kommer aldrig mer gå i de där korridorerna och möta folk man känner. Jag kommer aldrig mer få säga lycka till inför någon av mina bästa vänners prov precis innan lektionen. Jag kommer aldrig mer äta i matsalen. Jag kommer aldrig mer vara där för att gå på lektionerna. Det är så sjukt sorligt tycker jag! För jag har verkligen aldrig trivts så bra som jag gör i skolan just nu. De senaste två åren har typ varit de bästa åren i mitt liv. Jag har träffat så mycket nya människor som jag har lärt mig så mycket av. Jag skulle absolut inte vara den personen jag är idag om jag inte träffat dom. Det är helt sjukt. Jag kommer sakna Rudbeck enormt mycket. Det är en sak jag är säker på.

Jag känner mig så liten och stor på samma gång. Stor för att jag lyckades med bra betyg och studenten på torsdag. Jag är klar med det grundläggande inom skolan. Men ändå känner jag mig så liten. Allt som kommer nu är så nytt! Jag kan ingenting om livet efter studenten. Kan ingenting om hur det är att verkligen klara sig själv. Men jag kan klara det.

Det var inte meningen att det här skulle bli värsta inlägget om hur ledsen jag är att det börjar ta slut. Men det fick bli så. Men jag är inte bara ledsen. Det är klart att jag är stolt över mig själv! Jag har lyckats ta mig igenom 12 år av skola och går ut med betyg som jag ändå är ganska så nöjd med! Jag hade kunnat göra bättre, det vet jag. Men jag är nöjd, ändå. I höst har jag ingen aning om hur det blir. Jag hoppas jag kommer in på det jag vill komma in på. Annars vet jag verkligen inte vad jag ska göra under ett år.. Men jag hoppas!

I sommar händer en hel del saker för min del. Först nu då ska jag ta studenten, ha picknick på lördag med massa vänner från Rudbeck. Sen nästa onsdag är det karaoke-kväll på Dovas. Sen är det Midsommar som definitivt ska firas med vänner! Första veckan i juli åker mina föräldrar till Turkiet, och jag och David ska bo här hos mig och vara hundvakt åt Daisy. Jag och David ska även försöka ta en Sista Minuten resa någonstans i sommar. Och så ska vi vara med massa folk på Davids landställe. Och även på Annies landställe. Så jag har hela sommaren fullt uppbokad! Hoppas bara jag har råd med allt.. Lite pengar i studentpresent vore ju inte helt fel! Annars tvivlar jag starkt på att jag kommer ha råd med allt i sommar..

Hur som helst, jag kommer ha en bra sommar. Och har haft fantastiska år på Rudbeck de senaste 2 åren. Nu hoppas jag bara på att jag kommer in på ett bra program till hösten på Universitetet!

Resan till Irland, jag vill så sjukt gärna göra den! Men.. det finns flera men..
1) Jag har slutprov i Engelska C den veckan
2) Jag har bokat in 3 studentskivor till några kompisar
3) Jag känner ingen som ska med på resan (vad jag vet iaf)
4) Mina 3000 kr som jag kommer ha i slutet av månaden kommer försvinna direkt.. Jag hade tänkt spara det till semester i sommar istället.

Så jag vet helt ärligt inte hur jag gör. Om någon jag kände väl skulle med som man kunde dra ut med på kvällarna eller bara ha med som stöd eller whatever, om någon var med så skulle jag nog åka. Men jag vet inte! Jag har alltid velat åka iväg på nåt sånt här med skolan. Och att bo i värdfamilj är inte något man får vara med om alltför många gånger i livet.. Har bara gjort det en gång, på språkresan till England 2006. Det är roligt. Men som sagt.. Vi får se hur jag gör med resan! Vore kul att åka iväg, men då skulle jag missa så mycket annat... :/

Hello! Nu har jag suttit i cirka 2 timmar och sett klart på första säsongen av "2 and a half men", det fick iallafall upp mig lite på humör! Jag har bara kopplat bort allt plugg, skolan, dagen, alla runtomkring mig och inte tänkt på absolut något annat än serien! Jag vet, det låter kanske lite knäppt. Men jag kände mig iallafall inte lika typ, nere, som innan. Och låter lite knäppt kanske när jag säger att jag inte tänkt på någon ^^ Förlåt hörni att jag inte har tänkt på er i över 2 timmar nu, men det behövdes =) Haha.
Plugga matte tänker jag inte ens tänka något mer på ikväll, inte imorgon på dagen heller, no way! Jag kommer ändå inte klara provet utan en jädrans massa hjälp från någon (som inte heter Sattar..)!! Så det spelar ingen roll.
Jag borde kanske sova nu, men kommer antagligen bara börja tänka på allt igen så fort jag gått och lagt mig och inte kunna somna. Fan, snälla du, ring mig, en stund iaf.. få mig på bättre humör igen som du brukar göra.. Kommer ju typ inte få se dig förens på torsdag(?) Fuck heller, då dör jag.
Gonatt.

Hello, det kommer nog inte bli mycket skrivande här alls framöver.. Inte någon annanstans heller om jag får gissa. Det är för mycket just nu, jag klarar inte av allt som kommer. Hinner inte ens träffa de jag vill träffa, har så sjukt mycket i skolan, och så en massa saker hemma också. Om 2 veckor och 1 dag borde det här vara över, iallafall det som är i skolan. Även om jag går och lägger mig i tid, så tar det först lång tid innan jag ens kan somna. Sen när jag väl somnat så sover jag jättedåligt. Det är massa saker, tänker inte nämna allt i bloggen, det mesta håller jag privat.
Men men, får se när jag återkommer här igen.
Bye

Blir inte mycket uppdateringar här, förlåt! Men det blir lite svårt att hinna med allt, med plugg osv. Skola hela dagarna, sen hem och plugga hela kvällarna inför alla prov, det suger! Men that's life i 2,5 veckor till! Snart är det över :) Och på lovet drar vi iväg och åker skidor i Stöten i 4 dagar, sen efter lovet börjar jag med Foto A också, så kanske bilder m.m. kommer upp här oftare då =)
Fucking hund, jag orkar inte, gör verkligen inte det. Jag känner helt ärligt för att avliva henne, hur mycket jag än älskar henne. Men allt med att jag inte får åka iväg när jag vill, måste vara hundvakt och sitta hemma och glo så fort jag är ledig, inte få stanna kvar i skolan bara för att hunden är hemma, promenader nio på kvällarna fast man allra helst bara vill sova. Det är jobbigt, jag orkar inte med det. Och allt tjat. Snälla, låt tiden gå fort så jag bara kan få flytta hemifrån och leva mitt egna liv, ibland vill jag verkligen inget hellre än det.
Nej, nu måste jag sova.
Gonatt.
Puss.

Jag klarade det från 12.30 nån gång, till jag kom hem nu.. Kom hem, ingen hemma, gick in på rummet och då brast det. Jag vet inte varför, men allt bara brast, bröt ihop totalt. En kram skulle sitta fint. Jag vet inte vad det är, men någonting är det ju. Sover dåligt på senare tid också. Förra fredagen hoppade jag över 2 lektioner, lördags på öppet hus hoppade jag över en. I tisdags gick jag inte till matten. Idag sket jag i italienskan. Jag orkar inte, jag gör bara inte det. Kanske jag ska gå tillbaka till det jag gjorde förut, bara vara i skolan när jag har lektioner. Inte komma tidigare, inte stanna längre. Äta lunch hemma om jag slutat osv. Bara äta på måndagar och de onsdagar vi har projekt. Försöka plugga mer, gå och lägga mig vid nio om kvällarna och bara återgå till att inte försöka vara med alla hela tiden eller nåt. Va fan, jag vet inte ens vad jag skriver längre.
Är det stressen över allt som händer innan sportlovet? Är det stressen inför studenten? Är det lättnadskänslan över filosofiprovet? Är det känslan av övergivenhet och ensamhet? Är det jag som bara är för överkänslig över saker?
Vad vet jag, någonting är det iallafall. Men en sak vet jag, och det är att jag mår skit just nu, bokstavligen talat, och att kvällen absolut inte kommer bli något bättre.

Det finns dagar, som idag (och typ resten av veckan), då allt bara känns bokstavligen talat skit. Man sover dåligt, är trött hela dagarna, blir besviken på saker osv. Men så finns det de där fina vännerna som ringer upp en och kollar hur det är, och bara pratar lite, och plötsligt känner man sig lite bättre iaf. Man kanske lyckas somna lite mer glad än de andra kvällarna. Tänk vad ett enkelt lite samtal kan göra, bara någon liten sak som kan göra så mycket.

Idag är jag sjukt trött, har egentligen inte haft någon större lust till någonting. Stannade kvar i skolan till fem idag, fast jag slutade halvett egentligen, för att arbeta på vårat projekt, trots att jag är helt slut. Sen ändrades planerna för kvällen, igen. Man åker hem till ett tomt hemma och värmer lite mat i micron, ser början på Pineapple Express bara för att upptäcka att den är jättedålig. Gör mig iordning och går och lägger mig vid halvåtta. Kan inte somna, och får inget svar. Sms:ar då Fia om en massa som surrar runt i mina tankar hela tiden, behövde prata av mig med någon. Hon ringer då upp och pratar en liten stund och hör hur det är, tack!
Nu ska jag återigen försöka sova, får se hur pigg jag är imorn.

Hehe, förlåt Annie, jag menar inte att du är arg med rubriken ;) Men har fått lite kommentarer om bilden på Annie i mitten på tredje raden i förra inlägget.. "Brukar jag vara sådär sur när jag fotar?" Haha, inte vet jag! Men du såg inte så glad ut den gången iaf ;) Annie goes pissed off while taking pictures! Muahaha. Det var väl strax efter att vi kastat gräs på varandra du tog bilden kanske? Jag minns faktiskt den där dagen! Eller lunchen eller vad det nu var :P
Annie, David och jag drog ner till Edsbergsparken, och nästan mitt i parken kommer Emma springades mot David, och David springer ifrån henne. Han klättrar sedan upp i ett träd i parken, som någon annan redan var uppe i. Jag får hans nycklar och mobil så han inte tappar dom där uppe. Jag och Annie går vidare i parken och sätter oss en bit bort, sedan kommer David ikapp oss. Det blir sedan gräs-krig eller liknande och Annie kommer med någon kommentar om att hon försöker fota och har en kamera på sig eller nåt sånt. Det var väl då någon gång hon fotade och jag fick bilden på henne då hon ser sur ut. Hihi. Minnen! :)
Här kommer bilden! :P

Jag ångrar ingenting. Tänk om jag hade börjat ny skola i mellanstadiet istället för att bara vara kvar och ta emot all skit. Tänk om jag hade bytt mentorsgrupp i ettan på gymnasiet för att jag verkligen inte mådde bra. Tänk om, tänk om. Det finns så mycket tänk om. Om jag till exempel hade bytt skola eller liknande, vad hade hänt då? Det vet ingen! Tänk om jag hade kommit in på media istället för sam-språk. Jag hade aldrig haft det underbara liv jag har idag. Jag hade först aldrig lärt känna Annie om jag bytt mentorsgrupp direkt. Vilket leder till att jag inte hade lärt känna varken Sofia, Netasha, David, Linnea, Jonas, Lovisa, de som var med på nyår 08-09 och alla andra i skolan, jag hade inte varit tillsammans med David. Tänk så mycket som jag inte hade haft idag om jag inte hade börjat det gymnasiet där jag går nu. Tänk vad mycket som hade varit annorlunda om jag hade ändrat något. Visst, jag mådde bokstavligen talat skit från fyran till ettan på gymnasiet. Det var inte förens tvåan på gymnasiet som det där leendet började hitta tillbaka igen. Fan vad jag är glad att jag inte ändrade något! För just nu, så vill jag inte ändra någonting i mitt liv! Jag vill ha kvar min underbara pojkvän, mina underbara vänner och allt! Jag är så glad över det som finns i mitt liv just nu.
För 2 år sedan hade jag aldrig trott att jag skulle gå upp på morgonen och tänka "yey, snart skola!". Eller sitta kvar i skolan över 2 timmar efter jag slutat bara för att umgås med vännerna jag har där. Jag hade inte varit den personen jag är idag om jag hade ändrat på något. Mitt självförtroende har blivit så mycket starkare de senaste året! Och ändå, fortfarande så har jag extremt dåligt självförtroende och tänker jämt på vad andra ska tycka om mig osv. Men det är så mycket bättre nu än för bara 1 år sedan! Tänk då hur det är om ett år kanske?
Jag vet verkligen inte varför jag egentligen sitter och skriver allt det här, men måste bara få det ur mig! För jag är så glad, så sjukt glad, över mitt liv och det jag har just nu. TACK!

              

Jag vill ha tandställning, jag behöver verkligen det.. Jag förstår inte varför förra tandläkaren inte sa något om det, när jag var mindre. Men som sagt, det var ju Rotebro Folktandvården eller vad de heter, de suger! Jag känner fler som gått där men inte fått det som de behöver eller så. När jag bytte till privattandläkare, de som mina föräldrar går till, så fick jag helt plötsligt verkligen förstå, eller vad man ska säga. De erbjöd även tandställning om jag ville ha, utan att jag ens behövde nämna ordet. Men jag var så osäker, och visste inte alls om jag ville.. Men jag vill verkligen, fast jag vill ha en "osynlig tandställning", som sitter på insidan istället. Det skulle vara hur bra som helst! Gud vad jag hatar folktandvården..